En resa på 11 timmar med direktflyg och inte alls jobbig, tvärtom så gick tiden väldigt fort...men det är väl så när man åker TILL något! Värre när vi ska hem för då är flygresan längre och vi mellanlandar i Köpenhamn.
Väl framme här på hotellet bestämde vi oss för att ta tjuren vid hornen och hålla oss vakna och inte sova, utan försöka komma in i den nya dygnsrytmen så fort som möjligt. Dock blev det en liten nap mitt på dagen som resulterade i att vi åt en sen lunch.
Ser när vi sitter och tittar ut över den vackra stranden att det är rödflagg men att många ändå badar.
Strax efter går en man ner till vattenbrynet och ropar att ALLA måste kliva upp!
Samme man kommer sedan fram till vårat bord med en skylt om att det varit en jordbävning i Indonesien och är på väg hit och att vi GENAST måste springa upp till bergen!!
Vi sprang, alla sprang! Larm gick ut över området och många oroliga blickar möttes!
Tillbringade 3 timmar på berget så vatten och badlakan att sitta på, delades ut.
Under tidens gång fick vi dåligt med information men en tysk tjej bredvid oss höll oss uppdaterad via nyheter från mobilen.
Väl tillbaka vid hotellet blev vi alla bjudna på mat och dryck och glada över att faran var över.
Kändes ändå bra att vi ALLA i familjen var samlad då detta hände för det var vi inte tidigare under dagen!
Nu snarkar A och Flisan sover sött bredvid. Själv ska jag gå över till Jonte och Sophie så jag får lite sällskap!!
Känner mig tacksam och trött, glad att tsunamin inte drabbade oss MEN är ändå orolig för efterskalv!!!
Ursäkta om det låter rörigt men jag är sååå trött!!!
Kram
Fy vilken kuslig början. Hoppas ni får sova gott i lilla strandhuset framöver:)Om ni inte har väskorna fulla när ni åker hem...haha;) skulle du gärna få titta om du ser några små Converse i stl 21 till Tyris;)
SvaraRaderaKram o ha en skön semester